Produktiviteten här på Sysslomansgatan har nått legendariska proportioner under dagen. Dessvärre i negativ bemärkelse. Kristoffer har varit här så att vi gemensamt skulle kunna stötta varandra, hjälpas åt med kluriga teoribildningar och helt enkelt pusha varandra till toppen. Det har självklart gått värdelöst. Hittills har dagen innehållet massor av matlagande, glassätande i solen, Springsteen-maraton samt ett par pilsner ute på balkongen. Det är ju helt sanslöst hur ineffektiva vi varit. Och helt mot rim och ranson ska Kristoffer komma över imorgon också, vilket kanske inte är det klyftigaste beslut som fattats. Men va fasen, solen skiner ju!

Nu förstår jag ingenting. I mitt flyktförsök från uppsatsen lodade jag runt ett litet tag på bloggagratis sida med de populäraste bloggarna. Och hallå, vad läser folk för elände? På topplistan fanns ett flertal bloggar av tragiska flickstackare med namn som thin-teen och liknande, vars enda syfte var att redovisa kampen mot minimivikt. Sidorna pyntades med anorexia-modeller som vickade på revbenen och fluktade med läpparna som om någon höll en hamburgare inom räckhåll för dem. Kärlekshandtag, för bövelen! Och än en gång frågar man vad det är för fel på folk? Inte nödvändigtvis på tjejerna, de är bara produkter av ett Slitz-samhälle där alla ska följa idealet att kunna köpa kläder på barnavdelningen. Men de som läser eländet - typ tusen unika besöker per dag! Fan, jag ska skaffa en blogg med namnet Big Fat Friend där målet är att bli så gigantisk att jag aldrig mer behöver gå, utan istället kan rulla fram.

Den övriga topplistan bestod främst av överkäcka flerbarnsmödrar som gav råd på bäst metod att bota springmask, eller manodepressiva artonåringar som skriver svåra dikter eller fördömer livet av någon fullständig meningslös anledning. Gemensamt för de båda grupperna var att de våldsförde sig på det svenska språket å det grövsta med märkliga förkortningar och ord som var ivägen, ord som var onödiga, ord som inte finns och vars enda syfte var att störa flytet i läsandet.

Var finns alla intressanta bloggar? Kan någon ge något exempel? En schysst politisk blogg, eller en musik- och filmblogg? De måste ju finnas! Här i krokarna verkar ju alla bara skriva om skit.

Och ja, jag är medveten om att halva mitt förra inlägg handlade om He-mangubbar- Det där med att leva som man lär har aldrig varit min starka sida.

Och nu, för att runda av kvällen: Glädjen som är Gogol Bordello med

Not a Crime!

Åh, just ja, äntligen en spelning att längta efter: Den lille melankoliske mannen med den förtjusande frisyren och klädstilen, för att inte säga rösten kommer till Stockholm. Bonnie Prince Billy, oh yes!