Till allas glädje kan jag nu meddela att jag skaffat mig en ny mobil, så nu borde jag kunna bli nådd som vanligt.

Hoppas ni mår bra!

Frukta intet, kära läsare. Jag har nu äntligen beställt en ny mobil och kommer antagligen att kunna nås lite mer pålitligt inom en snar framtid. Glömde kolla hur länge det skulle ta innan den kommer, men det visar sig väl. Och tro det eller ej köpte jag inte den billigaste mobilen på marknaden heller, utan....typ den näst billigaste. Men den kan skicka MMS vilket ju är superlyx. Plus färgdisplay och t.o.m MP3-möjligheter, hur nu det ska gå. Vet ni vad, vilket teknikmonster!

Tenta på fredag, så tråkliv fram tills dess. Usch. Och mitt knä håller på och är totalmongo, så jag kan knappt plugga. Whine, whine. Nu ska jag käka nattmat!

Tiden rinner på och bloggen faller i glömska till och från. Den dag jag skaffar en facebook är kanske tiden att säga farväl till bloggosfären inne. Vi får se.

Sen senast.....mycket kul har hänt den senaste tiden. Jag var i Gävle för några veckor sen, och umgicks lite med Maria och Annica, vilket var sweet. Det är alltid kul att träffa gamla vänner, fast man inser också hur mycket det suger att man inte bor i samma stad längre. Samma visa förra helgen, när ingen mindre än Boy-o dök förbi för umgänge. Som vanligt grymt jävla kul, även om vi vanan otrogen (?) inte drack upp all den öl vi införskaffat. Dessutom klarade vi inte heller *beeeeeeeeeeeeep*-låten med Slayer på Guitar Hero III, vilket innebär att jag typ aldrig kommer att få spela spelets sista låt, The Devil Went Down To Georgia. Humbug!

Vidare har jag umgåtts med mina fina Uppsalavänner (förutom Stenberg förstås, eftersom han är så tofflig!), min ännu finare flickvän och min finaste mig själv. Det finns få saker som slår att bara vara ensam. Om jag fick bestämma skulle jag tillbringa några månader i de kanadensiska skogarna, sittandes på en sten och lyssnandes på trädens knakande. När jag tänker efter får jag ju bestämma också, iom att det är mitt liv, men jag misstänker att protester skulle höras. Exempelvis från min familj, vänner och flickvän, min rastlöshet, mina studieresultat, mitt United- och Guitar Hero-beroende, min plånbok och min sexuella.....eh, ja.

Jag har börjar läsa metodik också. För typ fjärde gången. Det är ungefär lika jävla trist varje gång. Jävla reliabilitetscrap och datamatrisfuckups! Mitt och Daniels ämne kommer bli: Varför metodik suger - en explanativ analys med syfte att störta metodikens plats inom universitetet. Mer seriöst funderar vi på att skriva om mediebevakningen rörande olika folkmord, det kommer nog vara intressant som fan och kanske också generara ett upprört inlägg om den apati som genomsyrar vårat västerländska samhälle. The usual stuff, alltså.

Nu ska jag få och steka lite nattmat. Ica Luthagen har expanderat och bland annat plockat in massor av snuskiga korvar från hela världen. Eftersom min tes är att ju snuskigare korven ser ut, desto godare är den, kommer kommande måltid slå kulinariska rekord.

Edit: Nu har jag till ert nöje (hoppas jag), lagt upp några kort från de senaste veckorna. Enjoy!

1. Mghaaa, ahha! Bevis nr 1 i tesen ovan. Mmmmm, Bratwurst som ser ut att ha hudcancer. Hamma hamma!

2. En vardagsbild, helt enkelt. Byxorna uppknäppta, adrenalinet på topp och ett glas mjölk nära till hands. Fem poäng till den som gissar spelet!

3. Åh, en sån söt en! Och en snorig unge håller hon i också!

4. Två gamla vänner, klockan kvart över jättemycket.

5. Två gamla vänner, sjungandes IRA-låtar.

6. Maskerad! Jon som Rocky!

7. Lirer som Tinky Winky i Teletubbies Ed Norton i American History X

8. Malin som Pink Lady (utan det pinka, för stunden)

9. Mary som Moulin Rouge

10. Jag som Alex i Clockwork Orange

11. Ultravåld mot D1 (aka Frankestein) Now where's my moloko?

Ni vet ju att jag ofta får maniska, fanatiska kärleksrus inför vissa förteelser. Det senaste ruset gäller gruppen The Mamas and the Papas, som jag förvisso haft under radarn ett tag, men först nu tittat lite närmare på. Låten California Dreamin är lätt en av mina favoritlåtar någonsin, men överlag finns en jävla massa fina låtar, typ Monday Monday och I Saw Her Again som sopar banan med egentligen allt som görs idag. Jag kommer aldrig i mitt liv förstå folk som lyssnar på R&B eller radioskval, när det finns en hel ocean av fantastisk musik där ute som bara väntar på att upptäckas. Fast å andra sidan förstår jag ju inte heller människor som inte intresserar sig för politik, historia, film, eller är fanatiska Man United-fans. När jag tänker efter försåt jag mig inte på i runda slängar 99.9 % av alla människor, men det finns det inte tid att gå in djupare här.

Släng dig i väggen, Smurfhits, här är California Dreamin!

Absolutely mind-fuckin'-blowing. Se den, damn it, den äter bara upp två minuter och trettiosju sekunder av era liv. Om  ni inte gör som jag och ser den om och om igen, alltså.

Allra bäst är förstås de överenergiska cheerleaders som efter halva låten poppar upp ur olika badkar och utför någon slags ockult blandning av Johnny Bravo-dansen och ett epilepsianfall (vilket, när jag tänker efter, faktiskt kan vara den mest träffande beskrivningen jag framlagt i hela mitt liv!). Helt fantastiskt!

Jag vet inte vilken medlem jag tycker bäst om: John för hans mustach, Michelle för att hon är sockersöt, Denny för hans känsla i textraden "I got down on my knees, and I pretend to pray". Men min favorit är nog ändå Mama Cass, som verkar ha två personer inom sig, dels med tanke på kroppshyddan, men än mer (plumpa skänt åsido) för att en sångröst som hennes borde vara omöjlig att åstadkomma ensam.

Tyvärr lever bara en av medlemmarna idag, Michelle, men som det så populärt heter: deras musik lever vidare!

Som bonus: Mama Cass med Dancing in the street

Andra orsaker till extas:

* David & the Citizens (merci, Annica) med låten Are you in my Blood? (som är en hyllning till en bortgången vän) och mer specifikt textraden ...and ever since you cut the world in two, on half with and one without you, Idon't know what to do / but I hang on, hang on, hang on.

* United på Pitcher om endast 6 timmar. Yay!

* Kurosawas The sju Samurajerna. Delas lämpligast upp i olika etapper.

* Olander på besök i helgen, yay!

* Exeptionellt trevligt öldrickande med Laila i förrgår.

Det var det.