Ni vet ju att jag ofta får maniska, fanatiska kärleksrus inför vissa förteelser. Det senaste ruset gäller gruppen The Mamas and the Papas, som jag förvisso haft under radarn ett tag, men först nu tittat lite närmare på. Låten California Dreamin är lätt en av mina favoritlåtar någonsin, men överlag finns en jävla massa fina låtar, typ Monday Monday och I Saw Her Again som sopar banan med egentligen allt som görs idag. Jag kommer aldrig i mitt liv förstå folk som lyssnar på R&B eller radioskval, när det finns en hel ocean av fantastisk musik där ute som bara väntar på att upptäckas. Fast å andra sidan förstår jag ju inte heller människor som inte intresserar sig för politik, historia, film, eller är fanatiska Man United-fans. När jag tänker efter försåt jag mig inte på i runda slängar 99.9 % av alla människor, men det finns det inte tid att gå in djupare här.

Släng dig i väggen, Smurfhits, här är California Dreamin!

Absolutely mind-fuckin'-blowing. Se den, damn it, den äter bara upp två minuter och trettiosju sekunder av era liv. Om  ni inte gör som jag och ser den om och om igen, alltså.

Allra bäst är förstås de överenergiska cheerleaders som efter halva låten poppar upp ur olika badkar och utför någon slags ockult blandning av Johnny Bravo-dansen och ett epilepsianfall (vilket, när jag tänker efter, faktiskt kan vara den mest träffande beskrivningen jag framlagt i hela mitt liv!). Helt fantastiskt!

Jag vet inte vilken medlem jag tycker bäst om: John för hans mustach, Michelle för att hon är sockersöt, Denny för hans känsla i textraden "I got down on my knees, and I pretend to pray". Men min favorit är nog ändå Mama Cass, som verkar ha två personer inom sig, dels med tanke på kroppshyddan, men än mer (plumpa skänt åsido) för att en sångröst som hennes borde vara omöjlig att åstadkomma ensam.

Tyvärr lever bara en av medlemmarna idag, Michelle, men som det så populärt heter: deras musik lever vidare!

Som bonus: Mama Cass med Dancing in the street

Andra orsaker till extas:

* David & the Citizens (merci, Annica) med låten Are you in my Blood? (som är en hyllning till en bortgången vän) och mer specifikt textraden ...and ever since you cut the world in two, on half with and one without you, Idon't know what to do / but I hang on, hang on, hang on.

* United på Pitcher om endast 6 timmar. Yay!

* Kurosawas The sju Samurajerna. Delas lämpligast upp i olika etapper.

* Olander på besök i helgen, yay!

* Exeptionellt trevligt öldrickande med Laila i förrgår.

Det var det.