Bittert, bittert. Chelsea avgjorde FA-cupfinalen igår, sin vana trogen, i slutminuterna. Börjar inse att det inte bara kan vara tur när de avgör på stopptid match efter match....det måste ju säkert ha hänt närmare tio gånger den här säsongen. Än surare blir det när United hade en boll över linjen, som förvisso knuffades in, men eftersom domaren inte blåste frispark för Chelsea ska det självklart vara mål. Dessutom blev Giggs kapad i samma situation vilket borde varit straff. Mourinhos psykiska krig med den engelska domarstabben betalar av sig....Nåväl, en FA-cupvinst är en fis i havet jämfört med ligatiteln, så det är inte hela världen. Istället får man väl gratta Jonas och Marys baby brother, dessa förtappade själar :-)

Middag med Malins familj igår, trevligt. Och nu en massa pluggande idag. Mindre trevligt.

Men först: Hey, Johnny Bravo!

http://www.youtube.com/watch?v=IowqJBg8XLE